Jobb, jobb, jobb

Det blir inte mycket skrivet här just nu, men det hände inte så mycket heller som jag kan skriva om. JAg jobbar mer än min heltid om man räknar med alla utbildningar och möten som har varit jämt och ständigt hela den här månaden. Varför ska allt ligga samtidigt kan man undra. Nästa vecka jobbar jag 7 dagar av 7 möjliga, hur gick det till?

Vi har hunnit tävla. 2 Oktober var det lydnadstävling på klubben vilket inte gick så bra. Astrid var lite trött och seg och så reste hon sig i platsen igen. Varför kan hon inte ligga kvar hon som varit så duktig? Tänk om platsen hade legat sist av alla moment, vad bra det skulle gå. Innan platsen skulle hon behöva vara rejält jobbad innan och innan resten skulle hon behöva ha lite mer energi för att inte dö på sista momenten. Det är så svårt att veta vad vi ska göra innan tävling för att hon ska vara lagom trött, men ändå pigg. JA ja det löser sig, hon blir väl pensionär och seg hon också så småningom.

På söndagen den helgen var det agilityavslutning och KM. Var lite tveksam först till om vi skulle delta, men jag bestämde mig för det. Och tur var det, det gick riktigt bra. Astrid var lite trött men hellre det än speedad så hon glömmer lyssna. Vi diskade oss inte i ett enda lopp, inga kanontider, men vi kom igenom. Jag var så stolt och vi kom 4:a totalt i largegruppen.

På viltspårprovet jag hade i Augusti fick jag reda på att vi fått HP (hederspris) för våran insats. Jättekul så nu är det bara att träna vidare. Spår är verkligen hennes grej, fast hon kan krångla till det lite onödigt mycket ibland. La ett spår i dag med återgång som kommer i öppen anlagsklass. Hon löste det på egen hand och jag blev imponerad eftersom hon aldrig gjort det förut. Sen fick hon vilt i spåret på ett ställe så jag tog tillbaka henne. Allt gick bra tills vi kom till klöven som hon inte kände av, hon tog spåret efter mina fötter i stället när jag gått därifrån efter att ha lagt spåret, tog tillbaka henne och skickade henne i rätt riktining, hon springer förbi klöven. Väntar på henne och hon kommer tillbaka och ställer sig över klöven, ett tag hade hon till och med snöret till klöven över ryggen och klöven under magen, men fortsätter ändå att leta. Så håller hon på tills hon går med nosen på klöven, då tar hon den. Kanske för gammal klöv vad vet jag, men lustigt är det. Hon morrade inte när jag tog den från henne heller, vilket hon gjorde sist så det får jag ju se som ett framsteg.


Nej nu blir det ensam mamma söker, sen sängen så jag orkar upp imorgon. Avskyr tidiga mornar.

Bye bye.

Det går framåt eller inte

Junia är nästan blöjfri hemma nu. Har dock kvar blöjan ute och på dagis tills hon säger till mer själv. Fy vad stor hon blev på en gång, men skönt att slippa dessa blöjor. Har inte hänt så många olyckor, visst kan det bli lite kiss på golvet någon gång, men det kanske har hänt 3 gånger på 2 veckor så det kan jag leva med.

Vad som inte går framåt är hunden, just nu har jag bara lust att lägga av helt, men jag vet att hon skulle bli olycklig så det kan jag bara inte göra. Hon sticker värre än någonsin, lyssnar inte alls och bara drar omkring till och med på klubben som fungerat så bra tidigare. Känns väl sådär inför tävlingen nästa lördag. Får nog helt enkelt sänka kraven lite.

Tog en springtur idag och det var skönt, men oj så jobbigt. Det känns att jag inte har sprungit sen i våras. Fick dock en väldig energi efteråt så jag har fått lite gjort hemma.

Annars rullar det på, ledig i 2 dagar och jobbar hela helgen, skönt att veta att man inte går sysslolös i alla fall :)

Nu ska jag slappna av och titta lite på TV innan sängen kallar.

Ännu en tävling genomförd

Och jag har ALDRIG varit så nervös. Allt gick ut på att hålla nerverna under kontroll. Behöver jag då säga att tävlingen inte gick bra. 108 poäng och vårat sämsta resultat hittils, men jag är nöjd ändå. Vadå, hade jag trott för 2 år sedan att jag skulle tävla med min ostyriga och envisa hund? Nej knappast. Idag var vi på bortaplan för första gången och ja det gick ju som det gick.

Allt började med att första gruppen skulle ha platsliggning (vi var i andra gruppen), en hund reser sig, en annan följer efter och drar igång bråk och kaoset var ett faktum, alla hundar uppe. Detta gjorde ju inte mig lugnare, men det var himla skönt att inte vara i den gruppen vill jag lova. När det sen var våran tur ligger Astrid större delen av tiden innan hon reser sig och betar lite gräs??? Ja hon får mat hemma. Hjärtat var i halsgropen men jag lugnade mig när hon reste sig och bara var lugn, phu. 0:an var ett faktum.

Fick startnummer 10, sist av alla, varför kan jag aldrig dra ett tidigt startnummer??? (dock skönt att vara efter startnummer 5 så jag slapp bråket) Det var lite väntetid innan vi gick in och gjorde vårat. Innan kändes det kanon, hade en hund som var fokuserad och ville jobba, kom in på planen och hunden dog. Vadå, matte? när det finns så mycket att lukta och titta på. Suck, det som kändes så bra. Fungerade väl sådär till inkallningen då hon satt kvar och tittade på eliten som körde på andra planen, efter att ha ropat 3 gånger drar hon mot dom och jag skulle helst vilja sjunka genom jorden. Som tur är stannar hon och betar lite och sen vänder och kommer tillbaka, Tack och lov för det, annars hade jag inte velat visa mig där igen.

Nervositeten var tillbaka och jag tog Astrid i halsbanden för säkerhets skull, vilket man inte får, men de var snälla så jag fick fortsätta. Resten fungerar väl skapligt, hon hade checkat av andra banan och släppt det nu.

Sammanlagt 2 0:or 2 9:or och sen lite lägre poäng vilket resulterade i 108 sammanlagt. Jag är nöjd trots allt över att vi gjorde det. Vad vi lärt oss, ja vi håller oss till hemmaplan ett tag där både jag och hunden är säker och så slipper vi köra tillsammans med andra. Tycker jag låter som en bra idé. Är väl lite sugen på att ta tävlingen på EHDK i november, vet att man är lite längre ifrån varandra där även om flera klasser kör samtidigt. Vi får se. Just nu ska jag bara klappa mig på axeln för att mitt hjärta inte hoppade ur helt och vi gjorde detta trots att jag kände hur benen skakade.


Nu, ja snart dags att sova, har varit uppe sen 6 på en ledig lördag, frivilligt. Först ska jag bara ringa min mor och se om hon är hemma.

Kram så länge.

Godkänt anlagsprov

Nu är anlagsprovet gjort och vi fick godkänt. Höll på att tappa hakan när när han sa det, trodde jag aldrig, tyckte mest hon vimsade omkring. Fick upp färskt spår av älg och vimsade ut bland den tätaste skogen jag gått i, men vi löste det utan att domaren behövde ingripa. Då tänkte jag att det var kört. I början drog hon av spåret, men det var troligtvis spåret från när det tidigare ekipaget kom tillbaka som hon tog.

Fick massor av beröm, hunden är duktig, jag var duktig med linan och hjälpte henne lagom mycket och löste problemen bra m.m.

Inte nog med detta blev vi dagens spårbästa hund, gissa om jag blev glad. Verkligen inte vad jag förväntade mig. Kul var det och nu är det bara att träna vidare och köra öppet anlagsprov. Verkligen en sporre att träna vidare.

Det här kan jag leva på länge.

Så var det roliga slut

Semestern är slut och allvaret har börjat, vart tar tiden vägen. Hösten närmar sig med stormsteg och sommaren lider mot sitt slut.
Faktum är att det inte ens kändes som att jag har varit borta från jobbet så fort jag steg innanför dörren. Har sovit lite oroligt inatt, som alltid efter att ha varit borta från jobbet en längre period trots att jag vet att det går bra när jag kommer dit. Konstigt det där.

Tomas är och fiskar med en kompis och jag är är själv hemma med Junia. Tog en kvällspromenad med Astrid och Junia, våran vanliga runda, allt frid och fröjd förutom en liten hund som Astrid säkert ville käka upp. Tokiga hund att inte kunna med andra hundar.

Nu har jag inte tid att skiva mer. Ska surfa lite till sen är det soffan och TV:n som gäller.

Ses en dag när tiden räcker till.

Kram

Heldag på Parken zoo

Blev en heldag på parken zoo igår med min kusin och hennes 2 barn varav den ena jämngammal med Junia. En riktig trevlig dag som barnen verkade uppskatta. Junia gick större delen av dagen utan att klaga och alla barn var exemplariska. Åt lunch inne på parken och avslutade dagen på Mc donalds i Eskilstuna. 6 timmar var vi inne på parken zoo, gissa om barnen var trötta sen. Junia har varit trött hela dagen dessutom. Hon var helt upprymd av alla djuren även om en del var lite nära så hon blev rädd. Hon blev väldigt rädd för några som klätt ut sig till lejon och kanin så hon sprang därifrån. Annars har allt gått bra. Återger lite bilder från dagen.










Tävlingen i onsdags. Nja, Astrid var minst sagt trött efter vallningen och gick på lågfart. Nollade 2 moment, fick bra på andra så det slutade på 139 poäng. Jag är jättenöjd över våra insatser även om det inte blev något första pris. Har nu anmält mig och Astrid till lydnadstävlingen på bruks den 18/9. Hoppas på ett första pris då. Skulle vara så kul att få LP1 innan det här året är slut, vi får väl se.

Köpte ny bil i onsdags, kanonfin och så skön att köra.


Kram

Vallning

Kan man tänka sig att Astrid faktiskt kan valla. Jag kunde inte förstå det i alla fall. Vi åkte härifrån strax efter 16 och drog oss mot Stockholm närmare bestämt Ekerö. Efter köer vid vägarbetsområden kom vi tillslut fram i slagsta där vi skulle ta båten över till Ekerö. Allt gick smidigare än jag väntat mig, var riktigt nervös över att köra i Stockholm i rusning, men det gick bra.
Första gången hon träffade fåren fick hon gå i koppel, gick lugnt och smidigt. Åt lite fårskit under tiden, gick efter fåren och åt sen lite till. Hon tyckte att de var lite läskiga.
Andra gången var instruktören med inne och hon sa att jag skulle släppa Astrid, Okej sa jag lite misstänksamt och Astrid började genast bli sitt rätta jag. Sprang runt fåren, skällde lite, men hon vallade faktiskt. Gissa om jag blev imponerad. Okej hon är inte perfekt och lyssna, nja vadå, jag vallar ju. Komma in på kommando, nej knappast, men det var kul att se.
Tredje gången hade hon fått lite försmak för det hela, var själv där inne, släppte kopplet och vad gör Astrid, jo jagar alla fåren hmmm, där kom verkligen den riktiga Astrid fram. Fåren sprang åt alla håll och Astrid efter, försök få in henne då. Nej det tog ett tag innan jag fick ordning på det hela, sen blev det koppel på för att träna stop, kan behövas på den hunden. Gick lite bättre och hon lugnade ner sig, fåren likaså, men lite stress fanns kvar.
Åkte hem kl 22 trodde aldrig vi skulle vara där så länge. Vallade i 3 timmar, var dock 5 stycken så det var ju inte vi hela tiden. Tur var väl det. Astrid var riktigt trött och har varit hela dagen idag.
På vägen hem lyckades vi missa båten med några minuter, suck. Blev en vända genom Stockholm då det var sista båten för dagen. Gick över förväntan det med, är ju inte så mycket köer kl 23 som tur är. Var hemma kl 24 och duschade hund det första jag gjorde, hon kunde ju inte hålla sig ifrån att rulla i lite fårskit. Tog en macka och gick och lade mig. Och oj vad trött jag var, hela kroppen värkte. Det var absolut en upplevelse för livet och kan tänkas att göras om.

Idag är det tävling och Astrid borde vara någorlunda trött och lugn. Vi får se. Har tagit våran vanliga promenad, Astrid fick linan på sig en sträcka så hon skulle få springa av sig lite energi.
Nej nu ut i solen, passa på att njuta medan den finns där. Fixa det sista med bilen, sen åker vi in och hämtar ut våran nya, spännande.

Kram